Byggsektorn står för ungefär 21 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp, om man inkluderar materialproduktionens utsläpp i beräkningen. Det är en siffra som länge underskattats i klimatdebatten, som tenderat att fokusera på transporter och energianvändning. Men med skärpta krav på klimatdeklarationer och en byggindustri under press att minska sin klimatpåverkan har frågan om konstruktionsmaterialets koldioxidavtryck flyttat sig från periferin till centrumet av byggbeslut.

I den förflyttningen spelar KL-trä och limträ en allt tydligare roll. Inte för att trä är ett perfekt material – inget är det – utan för att det kombinerar förnybarhet, koldioxidlagring och konkurrenskraftiga konstruktiva egenskaper på ett sätt som inga av dess vanligaste alternativ gör.

Koldioxidräkenskapens grundlogik

För att förstå varför träkonstruktioner har en annan klimatprofil än betong och stål behöver man förstå hur koldioxid rör sig i systemet.

Ett träd binder koldioxid från atmosfären under hela sin tillväxt via fotosyntesen. När trädet avverkas slutar bindningen – men den lagrade koldioxiden stannar i träet. I ett KL-träelement som ingår i en byggnad är den koldioxiden inkapslad och kan stanna inkapslad under byggnadens hela livslängd – hundra år eller mer.

Det innebär att varje kubikmeter KL-trä som ersätter betong eller stål i en konstruktion gör tre saker ur klimatsynpunkt:

Dels undviker den koldioxidutsläppen från produktionen av betongen eller stålet som annars hade använts. Cementproduktion ensam svarar för ungefär åtta procent av de globala koldioxidutsläppen, och stålproduktion för ytterligare sju procent.

Dels tillför den en koldioxidsänka – den lagrade bioenergin i träet som nu är inbyggt i konstruktionen snarare än frigjord vid förbränning eller nedbrytning.

Dels stimulerar den ett hållbart skogsbruk, under förutsättning att det avverkade träet ersätts med ny plantering och att skogen förvaltas med krav på biologisk mångfald och långsiktig kolbindning. I Sverige regleras detta av Skogsvårdslagen och certifieringssystem som FSC och PEFC.

Klimatdeklarationer och Boverkets nya krav

Från och med 1 januari 2022 kräver Plan- och bygglagen att klimatdeklarationer upprättas för nya byggnader i Sverige. Reglerna administreras av Boverket och kräver att den klimatpåverkan som uppstår under byggnadsskedet – det vill säga produktion och transport av byggmaterial samt byggprocessen – beräknas och redovisas.

Kravet grundar sig i den europeiska standarden EN 15978 (Sustainability of construction works – Assessment of environmental performance of buildings) och den produktspecifika standarden EN 15804 (Sustainability of construction works – Environmental product declarations – Core rules for the product category of construction products).

För att genomföra en korrekt klimatdeklaration behöver byggherren tillgång till EPD-dokument (Environmental Product Declarations) för de väsentliga byggnadsdelarna. En EPD är ett tredjepartsverifierat dokument som redovisar ett materials klimatpåverkan per funktionell enhet, beräknad med livscykelanalys (LCA).

De flesta seriösa KL-trätillverkare publicerar EPD:er för sina produkter. KL-träets EPD-värden visar typiskt en negativ klimatpåverkan i modul A1–A3 (råvarustadiet och tillverkningsstadiet) – det vill säga att den lagrade koldioxiden överstiger de utsläpp som produktionen genererar – vilket är en klimatmässig fördel som inte finns för betong eller stål.

Nissabo på nissabo.se tillhandahåller EPD-dokumentation och klimatdata för sina KL-träprodukter, vilket gör det möjligt för byggherrar och konstruktörer att inkludera produkterna i klimatdeklarationer med korrekt och verifierbart underlag.

Kolbalansen i ett livscykelperspektiv

Klimatdeklarationerna fokuserar på byggnadsskedet – modulerna A1–A5 i EN 15978-systemet. Men ett materials fulla klimatpåverkan sträcker sig längre: genom användningsskedet, rivningsskedet och återanvändning eller deponi i slutet av livscykeln.

I ett träbygge ser livscykelbalansen ut ungefär så här:

Modul A1–A3 (råvara och tillverkning): Negativt netto för KL-trä och limträ tack vare den lagrade koldioxiden. Positivt netto för betong och stål.

Modul A4–A5 (transport och byggproduktion): Relativt lika för träkonstruktioner och betongsystem, beroende på transportavstånd och maskinanvändning.

Modul B (användningsskedet): Trä som är skyddat från fukt och insektsangrepp kräver minimalt underhåll och ger inga väsentliga koldioxidutsläpp under användningsskedet.

Modul C (rivningsskedet): Trä kan energiåtervinnas, vilket frigör den lagrade koldioxiden – men ersätter fossil energi. Nettoeffekten beror på hur övrig energiproduktion ser ut i systemet.

Modul D (återanvändning och återvinning): Intakt KL-trä från en riven byggnad kan i princip återanvändas i en ny konstruktion – …